Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Studier finns som visar en tydlig bild på att det självmordspreventiva arbetet inom skolan är på låg nivå. Denna studie berör områden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien är att undersöka om det förekommer några förebyggande åtgärder för att förhindra självmord i gymnasieskolor inom Västra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lärarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkätintervjuer av kvantitativ art, informanterna är lärare inom gymnasieskolor.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.MetodFöreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig.